I dag kom min kära kära vän Eleonor. Hon kom så tidigt att vi åt frukost tillsammans på balkongen. Åh, det var verkligen skönt att få prata med henne igen. Eleonor, min vän sedan länge. Det var hon som var så lyrisk en sommar då hon hade gått kurs hos Eta Christensson. En kurs där man fick lära sig en massa spännande saker, det var visst en häxkurs. Jag minns så väl hur tagen hon var efter denna helg i Blekinge. Hon fann inte ord nog att beskriva upplevelsen och gemenskapen hos de övriga kursdeltagarna. För att inte prata om den lugna visa kvinnan som höll i kursen, Eta, häxan i Skåne.
Det var för varmt att sitta på balkongen så vi gick ut i trädgården och satt i äppellunden. Där var det skugga och något svalare. Jag pekade på labyrinten och sa till Eleonor att den borde hon minsann gå i. Joo, det kanske jag borde sa hon då och pratade vidare. Hon tittade knappt åt labyrinten och hon lät lite spänd på rösten. Jag log inombords då jag vet att hon är skeptisk till det mesta. Nä, inte så som ni nu kanske tror. Hon är väldigt andligt medveten och jobbar hårt för att ta sig fram i sitt eget inre. Men hon är skeptisk till allt nytt och det som verkar vara lite krångligt på något vis. Jag tror att det är lite rädsla och oro inför det okända som spökar i henne. Men det gör ingenting för hon är så underbart bra precis som hon är.
Till slut kom samtalet in på helande och var hon står i livet just nu. Då la jag in stöten och sa ”att nu vore det perfekt för dig att gå labyrinten. Gå långsamt och stanna där en stund så fixar jag lite under plommonträdet”. Ja, okej då, svarade hon då och lommade iväg mot startplattan. Nästa gång jag tittade åt hennes håll stod hon i mitten av labyrinten. Det såg ut som om hon hade ett djupt samtal med den Goda Modern.
Nu satt vi åter i äppellunden och hon förklarade vad hon hade känt och upplevt. Det var som ett sug i nedre delen av magen, sa hon. Sedan satte vi oss i gräset då skuggan hade flyttat på sig. Där fick hon dra änglakort och hon fick en fingervisning och en del klara svar till den fråga hon hade ställt. Vi skrattade gott åt de kristallklara svaren.
Tack kära Eleonor för att du kom till mig, min sanna syster i själen.
Eleonor i kontemplation…
Närkontakt…
Om Mani Padme Hum
